Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton går av stapeln, as I speak. Har nyss kommit hem från firandet i Bunge socken, där Josefin och Micke hållit vårtal. Det var kallt och inte alls ett varmt vårvälkomnande. Men det är väl så det ska vara, let's rain on the parade. Visserligen var det fint väder och mycket folk, framför allt mycket hundar. Där fanns en som var ohyggligt söt. Motsättningen i det uttrycket säger ganska väl hur hunden såg ut, försökte ta en bild på den alternativt dognappa den, men båda försöken var fruktlösa. Den var som en tecknad hund: när den skällde hoppade den ett kort jämfotahopp (kan hundar göra jämfotahopp?) bakåt.
Men skrivarna gjorde en fin cirkel och vi värmde varandra.

Jag har kommit på att jag nog trampar i den fälla många andra trampat i före mig numer, I kill my darlings. Jag tycker så mycket om att skriva vissa saker att de blur uttjänta och banala. Måste lära mig att veta hut. Som Ludde fint uttryckte det, stryp dina ironier. Jag ska strypa så mycket jag kan (ser ni ironin i att rädda älsklingarna genom att strypa dem?). Många frågor jag vill ha svar på idag. Fire away med kommentarerna.

Och sedan skulle jag vilja utbringa ett trefaldigt leve för våren! I min familj har vi nämligen lärt oss att man endast använder fyrfaldiga leven för kungligheter... tror jag. Om inte jag missuppfattat. Så var det också sagt.

Elle, Linn och Johanna - majbrasan skymtar där bakom. Det var inte så imponerande.

Circle of love.