and it's done

Det var en bra release. Nu känner jag mig sådär tom och eskapistisk, på samma gång som jag är rastlös, så som jag ofta blir när någonting tar slut. Vill bara lägga mig i sängen och titta på en säsong Criminal Minds eller något. Men allting är inte slut, imorgon är det skola, textsamtal för hela slanten. Så kvällen får nog till att se annorlunda ut än jag tänkt.

Idag har vi pratat om politisk dikt med Pär Hansson, vi har skrivit litterära manifest. En av punkterna i ett av manifesten var något i stil med att beskrivningar av känslor i nästan alla fall är dömda att misslyckas, men att de för den sakens skull inte ska försummas. Punkten var mycket mer välformulerad än så. Det är något jag funderat på länge. Hur känslorna har exploaterats i litteraturen och numer har nästan alla blivit plattityder eller klyschor. Jag vill hitta rätt i mina beskrivningar av hur man känner, men jag tror att jag är för omedveten om min egen kropp för att kunna göra det på ett trovärdigt sätt. Har funderat på ifall man kanske kan beskriva känslor genom handlingar och vyer. Ska ge mig på det en dag. Ge mig tusan på att göra det bra.

Och här ska jag nu spoila min ena text ur antologin. Ett bra avslut på ett inlägg...

nattliv

så mycket folk och så mycket brusande tjusande rusande bas

som känns i magen och intensivt blinkande ljus och känslan

av en stop motion-film och lukten av öl cigarett och parfym

och av svett en samling pulserande kroppar i högklackat rycker

och vrider och klämmer och drycker på discjockeyns altare

kvinnor som hänger och bardisken omges av hängande

klängande hormonstinna nymyndiga rumpor som viftar när

kroppen lutas och sträcks mot en ever so åtråvärd uppmärksam

bartender pojken pulserar på dansgolvet rycker och vrider

och söker en ogripbar takt som ingen lyckas bemästra den

stadiga strömmen av mänskor som drar sig mot utgången

skylten som utropar exit i grönt en skylt som ropar fritt fram

och mannen i svart med korsade armar och benen brett isär

och en jacka med gula versaler VÄKTARE vet han vet att alla

vill vara just honom till lags för han är gud som dömer fördömer

ger tillträde utträde och utträdet inger respekt och på golvet

en samling pulserande kroppar i ring eller par eller grupp

pulserar i takt med musiken som drar och som sliter som

rycker och vrider och ingen får nog för det dryper av svett

och hormoner och alla är lika och hoppas att allting är evigt

Mingel i foajén till biograf Roy.

Jag, glad och nöjd med Livs exemplar av boken i högsta hugg.