Det var en bra release. Nu känner jag mig sådär tom och eskapistisk, på samma gång som jag är rastlös, så som jag ofta blir när någonting tar slut. Vill bara lägga mig i sängen och titta på en säsong Criminal Minds eller något. Men allting är inte slut, imorgon är det skola, textsamtal för hela slanten. Så kvällen får nog till att se annorlunda ut än jag tänkt.
Idag har vi pratat om politisk dikt med Pär Hansson, vi har skrivit litterära manifest. En av punkterna i ett av manifesten var något i stil med att beskrivningar av känslor i nästan alla fall är dömda att misslyckas, men att de för den sakens skull inte ska försummas. Punkten var mycket mer välformulerad än så. Det är något jag funderat på länge. Hur känslorna har exploaterats i litteraturen och numer har nästan alla blivit plattityder eller klyschor. Jag vill hitta rätt i mina beskrivningar av hur man känner, men jag tror att jag är för omedveten om min egen kropp för att kunna göra det på ett trovärdigt sätt. Har funderat på ifall man kanske kan beskriva känslor genom handlingar och vyer. Ska ge mig på det en dag. Ge mig tusan på att göra det bra.
Och här ska jag nu spoila min ena text ur antologin. Ett bra avslut på ett inlägg...
nattliv
så mycket folk och så mycket brusande tjusande rusande bas
som känns i magen och intensivt blinkande ljus och känslan
av en stop motion-film och lukten av öl cigarett och parfym
och av svett en samling pulserande kroppar i högklackat rycker
och vrider och klämmer och drycker på discjockeyns altare
kvinnor som hänger och bardisken omges av hängande
klängande hormonstinna nymyndiga rumpor som viftar när
kroppen lutas och sträcks mot en ever so åtråvärd uppmärksam
bartender pojken pulserar på dansgolvet rycker och vrider
och söker en ogripbar takt som ingen lyckas bemästra den
stadiga strömmen av mänskor som drar sig mot utgången
skylten som utropar exit i grönt en skylt som ropar fritt fram
och mannen i svart med korsade armar och benen brett isär
och en jacka med gula versaler VÄKTARE vet han vet att alla
vill vara just honom till lags för han är gud som dömer fördömer
ger tillträde utträde och utträdet inger respekt och på golvet
en samling pulserande kroppar i ring eller par eller grupp
pulserar i takt med musiken som drar och som sliter som
rycker och vrider och ingen får nog för det dryper av svett
och hormoner och alla är lika och hoppas att allting är evigt
Mingel i foajén till biograf Roy.
Jag, glad och nöjd med Livs exemplar av boken i högsta hugg.