bitterköld

Det är isigt i Malmö. Isiga vindar och isiga gatstenar.
Is är fint, köld är skönt - så länge de inte tagit sig in i ens kärna. De är inte riktigt där än, fortsätter dock att bita mig i kinderna och krypa längs framsidan av låren.

I födelsedagspresent fick jag en spikmatta. Den värmer. Och kaffet värmer. Och faktumet att jag inte fullständigt tråkar ut mig själv värmer lite, det med. Jag har kommit till insikt nu under innemånaderna, att jag gör väldigt lite. Huvudsakligen är jag parkerad vid tvn, det duger inte. Kanske ska göra som föräldrar gör åt sina barn, sätta en maxtid per dag. Det skulle kunna hjälpa. Hur gjorde jag på Gotland? Hade datorn och dvd-boxar istället. Men det var bättre - eftermiddagstv är inte att rekommendera. Väldigt beroendeframkallande, dock. Tacka vet jag bortavarande, det är nog lösningen. Får hänga i Lund oftare.

Alex, Jacob. Jag började spela Fable 2 idag. Det var skoj. Förlorade mig i det i några timmar istället för att läsa min praktisk retorik-bok som ska vara klar på måndag. Det kändes som en bättre lördagssysselsättning.

Mina kinder och ben börjar tina efter promenaden jag tog med Pierre för en stund sen. Det sticker och hettar och isar om vartannat. Det är en väldigt behaglig känsla. Allt som inte är monotont är bra. Okej, kanske inte allt, men mycket. Monotont är farligt, vanebildande.

Det är nog bra slutord... Så blir det.