söndag 13 september 2009

begravd

Jag är begravd i kurslitteratur. Sitter vid matbordet med en urdrucken kaffemugg och kurslitteratur i högar. Tre högar, to be precise. Litteraturvetenskap och dräkt- och interiörhistoria är ganska kämpigt. Idag har jag gett mig i kast med att undersöka bekvämligheten i de furstliga renässansdräkterna runtom i Europa under 1500-talet. Bit i den, ni. Det går sådär, kan jag ju erkänna.
Men det finns ett begrepp inom det här, först nämnt i Castigliones "Book of the Courtier" (en etikettbok för hovmannen): sprezzatura. Detta begrepp rymmer den underligaste av alla idéer jag har sett. Men det är kul. Jag tänker Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde, rent spontant.
Grejen med sprezzatura är att det inte riktigt går att sätta fingret på. På hemsidan http://wso.williams.edu/~espence/sprezzmeaning.html citeras det från boken på engelska. Jag gav mig på en halvkass översättning från den engelska översättningen:

"Det är en konst som inte verkar vara en konst. Man måste
undvika tillgjordhet och alltid utöva en viss sprezzatura, förakt
eller vårdslöshet, för att kunna dölja konsten, och få allt som görs
eller sägs att verka göras helt utan ansträngning och utan en tanke
därom... Uppenbar ansträngning är motsatsen till grace."
.
Vidare på hemsidan står det (också översatt):

"Den viktigaste aspekten i sprezzatura är dess tvåsidiga natur:
det involverar en medveten ansträngning som förkläs av en
överskuggande handling. Saker som kräver ansträngning ska
utföras helt apropå."

Jag tycker om begreppet, men det känns kanske lite förlegat. Idag vill vi alltid berätta om hur mycket vi arbetat för att ha kommit dit vi kommit. Förvisso kanske ett mer humant sätt att se på sin tillvaro; sprezzatura är ett väldigt ytligt, väldigt resultatinriktat och, kanske framför allt, arvsinriktat sätt att se på saker. Men bara grejen att verka så nonchalant och totalt ointresserad av det man tar för sig. I like it.
Ja, ännu ett sätt att lyckas undvika plugg. Men nu har jag i alla fall försökt förklara begreppet för mig själv också, lyckats ganska bra, till och med. Back to renaissance England, then.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar