ingen morgonbrådska här, inte

Jaa, jag har alltså insett att jag inte tar två timmar på morgonen för att bli klar längre, som var fallet innan Gotlandsflytten. Då var det tre ombyten och fixa håret tills varje lock låg perfekt och fixa sminket och så vidare och så vidare, innan jag var nöjd. Nu tar det en halvtimme. Men min dygnsrytm passar inte riktigt med det, så här sitter jag varje morgon med en dryg timmes tid till ingenting. Har inte lust att sätta igång med packning och har inte disciplin nog för det heller, är jag rädd. Uppdatera mig på nätet brukar det bli, det funkar bra. En stund.

Har någon något briljant förslag som inte kräver en massa engagemang som man kan syssla med på morgonen får ni gärna dela med er... I'm all ears.

Efter idag har jag tre dagar ledigt (3! XD) och ska fixa en massa med packning och försöka komma iväg till Ikea och titta ut en ny säng. Och kanske åka och kolla efter väggfärg till nya rummet.

Jag orkar inte skriva längre. Har inget att skriva längre. Mitt språk har förfallit, allt låter som taget ur min dagbok från åttan. Det är pubertal ångest all over igen. Och det känns inte aktuellt längre. Stackars Lars-Johan, han får lida för min infantilitet. Jag tror att det kommer komma igång igen, efter flytten, efter stöket, efter jobbstressen. Hoppas att det kommer komma, ska jag nog säga.
Tills dess läser jag. Två böcker på gång nu, påbörjade mastodontverket "Paradise lost" av John Milton igår, 1600-talsdikt på versmått på engelska, och "En herrgårssägen" av Selma Lagerlöf får bli min bussbok.